sitter och pratar med kusin på msn. vi kom på hur sjukt mycket vi saknar tiderna när vi var små. när hon alltid kom till mormor och hade med sig hennes docka, och jag hade min. vi lekte och lekte. våra dockor var vårat liv. hon var min bästa vän. jämt när mormor sa att josefine skulle komma till ljusdal packade jag min väska och bad mamma skjutsa ner mig till mormor för jag skulle alltid vara med henne, och så var det bara!när hon hade åkt hem blev allt tråkigt igen. jag kommer ihåg det så väl. som om det var igår. nu är vi stora. iaf större. men det är fortfarande lika kul att träffa dig och det kommer det alltid att vara. vi hittar alltid på något att göra, och jag skrattar så jag får ont i magen. det gör jag jämt när jag är med henne. när i är 70 år gammal sitter vi väl på en var sin gungstol och stickar tillsammans. haha :) men bara så att alla vet, har jag världens bästa kusin.
AWW känner samma här! <3 :')
SvaraRadera